Jag hade sen länge planerat in marsvinsträffen i kalendern.
Första helgen på semestern, det kunde inte bli bättre!
Meningen var att jag skulle åka utan mina två marsvin och på fredagen.
Men oj vad jag bedrog mig.....varför?
Jo för en idiot hade 30 st marsvin till salu som orm mat!!!!!
Dom var angripna av skabb och mådde inte alls bra.

Irené på Eragon ringde mig på onsdagskvällen och undrade om jag kunde
åka förbi Linköping och ta med mig dessa till Göteborg redan på torsdagen.
SJÄLVKLART var mitt svar.
Så snabbt fixande med diverse burar och ordningställande av bilen.
Torsdag middag var jag hos Petra som hade varit så snäll och sett till
att dessa stackars marsvin snabbt kom ifrån denna idiot.
Mer att läsa om detta finns på http://cavycritters.blogspot.com/

 (fredag 16 juli 2010).
Hon ska ha medalj som gav ett tillfälligt hem till dessa.

Vi packade in alla div burar,kartonger,lådor i min bil.
Sen bar det iväg till Göteborg.
Det var inte på tal om att ta rast utan raka spåret, så kaffe och macka
intogs i farten. Tur man är kvinna som kan göra fler saker på en gång.

Efter ett par mil med endast lite småtjafs, så tänkte jag att så skönt att det
går så bra... skulle jag inte alls tänka, för när jag tar ett snabb titt i backspegeln
så kikar ett marsvin ut från sin kartong (hmm kör du rätt nu) jag bromsar försiktigt till för att huliganen ska dyka ner i sin kartong igen.
Vill ju inte att hon ska ramla ur och göra sig illa.
Men efter ett par minuter så är hon där igen.
Så det var att snabbt stanna på motorvägen för att stoppa ner henne i den
reservbur jag hade med mig. Så nu kunde jag åka igen.
Resan gick bra och Irené mötte upp mig för att sen åka till omplaceringen.

Väl där börjar arbetet med att behandla dessa stackarn marsvin med Stronghold.
En del skrek för att det gjorde så ont att bli upplyft.
Pälsen var borta på en del så de var mer angripna av skabben.
Alla var TYSTA när dom senare blev nersläppta i olika burar, inte ens när
man prasslade med höpåsen eller skramlade med pelletpåsen.
En del vågade inte ens ÄTA.
 

Hur FAN tänker folk?
Hur är dessa människor funtade?
Empati, att man som djurägare har skyldigheter mot djuren den finns inte.
De har inte själva en röst som kan protestera, inte själv valt sin/sina ägare.

Här är det X antal marsvin som har gjort sitt i avel kan tänkas.
En del är i överflöd, man blir inte av med dom.
Var dom mer skötta innan? Var dom mer värda då än var dom är nu?
Alla var nog inte från början angripna av skabb men sätts marsvin i samma
hög som de som ÄR angripna fattar väl alla vad som sker.
 

Hur kan man som reptilägare vilja ge ett sjuk djur som mat?
Hur kan man ge en reptil levande djur till foder?
Risken är ju att reptilen själv blir sjuk eller skadad.
Och man KAN ge sina reptiler DÖDA djur, kom inte och säg annat.

Dessa marsvin fick olika behandlingar under de dagarna jag var där.

(tordag-söndag)
Marsvin med bajs i hela rumpan av impacted rectum,urinsten som gör att marsvinet inte kan/gör ont när den kissar.
Könsorgan som är ILSKET rött och köttigt av sår.
Detta är inget som kommer på en dag eller två... det är en lång procedur.
När kollades dessa djur av ägaren.

Detta är DJURPLÅGERI av grov kaliber i mina ögon.

En som inte äter... utan vi får ge critical care  för att den att komma igång

att äta.
Även ge antibiotika till en del för att hjälpa dom på rätt väg.
Underbara Anna som tålmodigt klippte 420 st klor.

Vi fotade och vägde alla marsvin.
Endast EN vägde minimalt över 1 kg.
Det var 30 marsvin som vägde endast 24,6 kilo TILSAMMANS det säger en del.

Det är med ilska jag ser allt detta elände.
Ohyra som äter på dig tills du dör, urinsten eller att könsorgan ser hemska ut.
Skulle du själv gå med detta? Skulle du låta dina barn göra det?
Svaret är självklart! NEJ du skulle söka vård direkt.
Det kan inte marsvinen göra. Dom är i ditt våld/grepp.
DU bestämmer!
Du bestämmer att dessa inte har ett värdigt liv att leva.

Hur fan orkar du ha detta på ditt samvete ???

Som tur var så fanns det andra marsvins själar som jag träffade senare på
lördagen. Så man fick vädra allt hemskt man sett och upplevt.
Men det är en annan historia som kommer i morgon.

Appropå... så läs denna länk som jag fick på min mail i går.
http://www.jordbruksverket.se/5.32b12c7f12940112a7c80006648.html

Vi är inte helt ute och cyklar.

Alla underbara marsvin som jag berättar om finns att
titta på och läsa om på Eragon.
http://www.eragons.se/

Och mer kommer att skrivas var så säker.

Vet att marsvinen nu går på kurs att "sjunga" när det vankas gosaker.
och om någon lyckas är det Irené.
TACK FÖR ATT DU FINNS!

Lite bilder jag tog..

Det var en resa jag skulle göra om igen..för det var det värt 1000 ggr om

Sanna med glada friska marsvin ♥

 

Rosen

21 juli 2010 10:17

Ni ska ha medalj varenda en av er. Ni är helt fantastiska. Jag har inte ord för allt vidrigt som människor utsätter djuren för.
TACK FÖR ATT NI FINNS

 

Annica

28 juli 2010 20:31

Hur kan nån göra så här? Hur kan det få hända? Tur att ni hittade de stackars grisarna och hjälpte dem! Underbara ni!!! Vandrande Änglar på jorden!!!

http://bliip.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta är sista inlägget på denna blogg.   Tack alla som läst och skrivit här.   Michigan har fått en flock  bestående av tre snyggrumpor. En flock helt enkelt. Så  nu tassar vi vidare på en ny blogg. Vill du läsa om Flocken så är adressen...

Här kommer det inte hända så mycket på ett tag! Har skapat en ny blogg där mina egna tankar och känslor ska få ta plats. Bloggen heter sannamittilivet.bloggplatsen.se Många av mina inlägg kommer vara lösenordsskyddade.Detta för att jag ska få...

Förra fredagen kom det ett paket i brevlådan. Michigan var snabbt där och skulle öppna för hon sa att det var till henne. Det kände hon på doften ^^ i låg denna underbara uggle påse som man kan borra ner rumpan i säger Michigan. Sån...

Min plan  sen en tid tillbaka har varit att åka till Eragon´s och klämma Clarks rumpa och träffa underbara Irene nu i helgen. Men så kom detta!    Så det var bara att ändra resevägen. Så på söndag kommer jag vara klädd i sydväst me...